DET VIKTIGASTE

 

Eftersom jag lidit av utmattningssyndrom och sviterna efter det så har jag varit tvungen att verkligen gå till botten med mina känslor, krav, prioriteringar och vad som är viktigt i livet. Jag önskar att jag hade gjort det innan jag blev utmattad men tyvärr så är jag nog en sån människa som bara kör på tills att jag måste ändra bana. I alla fall när det gäller mitt mående. Men nu är det slut med det för jag har ett enda liv. En enda kropp och en enda hjärna och ett enda hjärta. Jag förtjänar att må bra och ha ro. Och det är en skön insikt att ha kommit dit. Livet är en berg-och dalbana och dalarna gör att man också uppskattar topparna desto mer. Men det är viktigt att ha en bra balans i det stora hela.

Mina viktigaste punkter i livet:

1. Familjen. Min största prio i livet är att vara närvarande med mina barn och få ta hand om och vara med min familj.

2. En stressfri vardag. Nåväl, stress finns ju alltid mer eller mindre men det finns faktiskt saker som man kan påverka för att minska stressen. Som tex. mindre prylar hemma, ordning & reda, rutiner, bra relationer.

3. Ett arbete jag trivs med. Jag har skalat ner på mina sociala medier en hel del för jag vill göra annat också. Jag kommer kanske ha kvar blogg och insta men på mina villkor och kommer inte följa den rådande trenden med att vara uppkopplad 24/7, dokumentera och bjuda på allt osv. Jag gillar inte utvecklingen som sker så väljer att inte följa det spåret. Jag kan bara göra min grej och fungerar det är det jättekul och fungerar det inte så är det också ok.

4. Träning. Såväl motion som att vara ute och promenera och gymma men också mental träning.

5. Vara i nuet. Inte oroa mig för sen. Inte älta igår. Leva här och NU och ändra det som jag kan och vill påverka.

6. Sist men absolut inte minst är kärleken. Att vårda relationen, uppskatta och uppvakta varandra. Idag verkar även relationer vara en del av slit- och släng-eran. Man ska renovera kök och badrum varannat år, och helst också byta partner när man tröttnat efter ett par år. Vad är det man söker & eftersträvar? Jag blir matt bara av att se andra leva så. Självklart förstår jag att relationer kan ta slut men just mentaliteten hos vissa förstår jag inte.

Jag har en del att jobba med för att verkligen leva efter de punkterna men det känns som jag närmar mig ändå. Kram/E

  1. Tycker det känns såå skönt att läsa din blogg nuförtiden! Har följt den till och från men nu kikar jag in här dagligen för den får mig att må bra – tack! Är i en väldigt tuff period i mitt liv med två små barn och nästan ingen avlastning. Kan säga att jag allt som oftast bara vill kasta in handduken men så läser man så här kloka ord och orkar kämpa lite till. Så klart är kärleken till mina barn så pass stark att jag orkar kämpa men ibland så är det fruktansvärt tufft.
    Kram och tack <3

    1. Tack snälla du <3 Förstår känslan, och den går över. Man får vara ledsen, less och trött ibland. Och hoppas du får och kan be om hjälp av dina nära.

      Stor kram <3

  2. Jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom och depression för två år sedan. (Andra gången på tre år).Var hemma nio månader, sen sa jag upp mig och bytte bana helt. Varken kropp eller knopp klarade av att gå tillbaka till det gamla jobbet.
    Jag kände länge att jag behövde bromsa, men klarade inte av det. På nåt sjukt sätt visste jag att jag var tvungen att köra på tills jag kraschade ordentligt. Det var den enda vägen ut. Jag hade inte förmågan att stoppa själv.
    Nu försöker jag leva som du skriver i dina punkter här ovanför. Det går bra, men det är svårt. Jag får jobba hårt varje dag och påminna mig själv att ta det lugnt. Har haft en period nu som varit lite ”för mycket”, men vet att det är tidsbegränsat. Men det känns direkt i huvudet och kroppen.
    Det finns vissa saker i mitt liv som jag skulle vilja ändra på, som skulle kunna få mig att må ännu bättre, men det kan vara svårt när man är två som inte riktigt vill samma sak. Den andra kanske inte förstår riktigt hur jag känner, fast jag försöker förklara. Då får man försöka gilla läget och acceptera att, just nu är det så här…
    Just där känner jag att jag kommit långt. Att inte stressa upp mig över allt, utan rycka på axlarna och tänka att, ja, ja det blir nog bra så småningom…
    Men som sagt, varje dag är en kamp, men det är det värt, för jag vill ALDRIG MER må som jag gjorde för två år sedan!
    Tack för dina kloka ord som har hjälpt mig så många gånger… 🤗

    1. Tack detsamma fina du! Jag är lika. Jag tror också att jag helt enkelt var tvungen att krascha innan jag förstod och hade förmågan att ta till mig det. För jag kraschade inte heller bara en gång utan det är den tredje gången som det verkligen sa stopp. När kroppen och hjärnan inte förmådde att fungera normalt längre. Idag KAN jag inte stressa. Jag kan inte fokusera på vissa saker och just känna press och behöva prestera som sociala medier innebär, orkar jag inte. Eller jag KAN inte. Jag vill göra något annat. Stötta barn & ungdomar kanske, i skola eller på annat vis. Eller något helt annat.

      Vi kämpar på. Stor kram!

      1. Tror du skulle vara fantastisk med barnen i skolan!
        Den Engla jag har träffat är en varm och glad person, som är intresserad av MÄNNISKAN.
        Själv skulle jag inte klara av så mycket liv och rörelse varje dag. Min hjärna stänger av då.
        Hoppas verkligen att du hittar din grej…

  3. Viktiga reflektioner!!! Du har inte funderat på att skaffa ett annat jobb som ej är inom sociala medier? Där du ändå får utlopp för det som intresserar dig (tror du skrivit om det, typ vara kreativ, mode mm), men kanske på ett mer anonymt sätt och ej synas som person liksom? Tror inte vi ska underskatta att sociala medier faktiskt kan bidra till dåligt mående <3

      1. Åh men heja dig <3 Känner ju inte alls dig men en spontan reflektion när man läser din blogg (som såklart kan vara helt fel!) är att det kanske är det här ständiga synas utåt/vara offentlig som kanske faktiskt sliter på dig och bidrar till dåligt mående. Kram

        1. Ja delvis. Jag började aldrig blogga för att bli offentlig. Jag ville och vill bara dela med mig av delar av min vardag och mina intressen. Men idag är klimatet ett annat och folk säljer ju ibland sin själ för att synas & höras. Vill inte vara del av det, samtidigt känns det fint att få dela med mig av det jag går igenom, tycker om mm eftersom det också är en sorts kontrast/annan sida än många andra influencer. Kram

  4. Hej fina du!

    Så klokt, vi lever här och nu. Viktigaste är att fylla vår tid med det vi mår bra av. Älskar din blogg då du känns så äkta och som någon jag kan relatera till.
    Stor kram / Therese

  5. Älskar hur du tänker och gör tvärtom mot andra influensers. Det känns genuint och tryggt, och rätt i tiden. För någonstans kommer vi alla att behöva koppla ner och inte synas hysteriskt leende i varje kanal där det görs reklam för både det ena och det andra. Man orkar ju inte ens titta på det längre. Men här kommer jag mer än gärna in ❤️

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..