Jag får ofta frågan hur jag hanterar elaka kommentarer och att "hur står du ut?". Det har ju varit värre förr. Nu är ju kommentarerna flyttade till en skvallerblogg där likasinnade kan kasta skit tillsammans. Jag tyckte under mina första år som bloggare att det var jättetufft med elaka kommentarer. Jag tog verkligen åt mig och kunde må dåligt länge. Jag slutade även blogga en period. Bara ett par dagar dock för sedan bestämde jag mig för att ändra strategi och inte ta åt mig. Många som kommenterar elakt är läsare som hängt med i flera år, så jag förstår ju att de ändå någonstans gillar bloggen. Jag har en läsare som enligt egen utsago avskyr min blogg och allt jag står för, ändå har hon koll på precis allt jag gör. Vad är det man kallar en sådan person? Ett fan : ) Som bloggare så kan man inte ta åt sig och bli ledsen, inte om man inte driver en blogg där man smutskastar andra och skriver för att provocera i alla fall. Jag skriver personligt om ångest, utmattning, familjeliv, mode, skönhet & vardagsliv. Elaka kommentarer ser jag, och jag läser dem både en och två gånger. Text kan ju ibland se annorlunda ut än vad det blivit i talform. Så mitt bästa tips är helt enkelt att göra så som de gör i Schulman Show. Jag läser dem högt med antingen vanlig röst eller tillgjord och då blir det ofta väldigt kul. Har du hört den podden? Det blir så jäkla sjukt och varenda kommentar är som plockad från någon som verkar mer eller mindre galen. Jag menar, jag är 35 år och de som kommenterar är omkring samma ålder (majoriteten 25-40) och en vuxen människa som skriver vissa saker blir både komiskt men också sorgligt. Jag förstår ju att de flesta inte mår bra. Jag kan inte för allt i världen se att någon av mina vänner skulle sitta och skriva taskiga saker till andra människor. Det hade ju varit skrämmande. Så kanske är dessa människor sjuka, väldigt bittra eller bara inte lärt sig bättre. Det kommer ju inget gott ur att skriva så. Och nu finns en plattform där likasinnade kan hänga och skriva elaka saker, spekulera och driva på tillsammans. Det verkar behövas en sådan sida, och det går ju inte att uppfostra vuxna människor. En dag kanske någon av dessa människor ändå inser att ens egna lycka ligger i ens egna händer. För att vara lycklig och tillfreds går inte ihop med att skriva eller vara taskig mot någon annan. Håller du med? Våra barn som växer upp nu, och där det verkligen förekommer så mycket smutskastning att man blir mörkrädd på deras sociala medier som musica.ly och snapchat, har dessa människor som föräldrar så det är ju inte konstigt att det förekommer sånt här i alla åldrar. Jag skulle så gärna vilja jobba vidare med detta, för jag tror att det går att göra skillnad bland barn & ungdomar. De vuxna kan bara ta eget ansvar och ser man omkring sig generellt så förekommer ju sådana här människor överallt. Mobbing förekommer även bland vuxna och på sociala medier ser man kommentarer från människor i alla åldrar. Många tror ju att de är anonyma. Jag vill gärna svara på alla kommentarer här i bloggen, eftersom jag gillar när vi har en dialog. Ni är så viktiga för mig! Så jag svarar självklart även på mindre trevliga kommentarer och ibland så ändrar personer faktiskt attityd och vi kan kommunicera. Sedan måste man förstå att många som skriver elakt, tror att jag provocerar genom att svara trevligt (eftersom de har de andra glasögon på än jag) och då blir ännu mer irriterande. Så då krockar det tyvärr men det är inte alltför ofta. Jag tycker det är väldigt lärorikt med att vi är många med olika åsikter. Konstruktiv kritik är bra och en helt annan sak, och det är oerhört viktigt med attityden. Där sätter man ribban tycker jag. Rena spekulationer och påhopp däremot är ingen mening med att bemöta. Jag tror nyckeln är att tänka så här innan man säger något eller skriver något till någon annan, oavsett ålder: 1. Hade jag varit ok med att någon sa så här till mig? 2. Till någon jag älskar, tex. min bästa vän eller mitt barn? 3. Får personen jag skriver till ut något av att jag berättar det här? 4. Får jag ut något av att skriva det här? Kram/E