Älskade bröst!

Nu kommer jag skriva något som jag vet är ett laddat ämne…Bröst.

Jag har alltid gillat mina bröst, mjuka, fina, lagom stora och en del av mig jag alltid tyckt om. Ingen stor grej sådär egentligen. Sedan blev jag gravid med Jolie och kunde livnära henne hennes första månader i livet och brösten fick en ny innebörd. När gravidtetskilona rann av mig så försvann även brösten. De blev avsevärt mindre än innan och saknaden av dem gjorde att jag började fundera på att operera dem, att förstora dem. Men jag ville ha flera barn så de tankarna lade jag åt sidan och sedan kom våra älskade tvillingpojkar efter flera försök. Den resan jag gick igenom helt kroppsligt är svår att beskriva. Jag gick upp 35 kg (mycket vätska men ändå, 35 kilo!) och fastän det verkligen rann av så förändras kroppen men tack vare att jag håller igång med powerwalks så tycker jag att jag är i väldigt god form redan nu och trivs bra med min kropp. Förutom en sak. Brösten. Efter pojkarna så är de om möjligt ännu mindre och det är klart att det går att acceptera, leva med, vara nöjd med…Men jag är inte det. Jag saknar mina bröst, jag tycker det är oerhört vackert med bröst. Att ha gått från en c-kupa till i stort sett nada (visst kan jag fuska fram lite med en bra pushup) så känner jag mig inte helt tillfreds. Jag vill efter tre barn ha dem tillbaka och jag bestämt mig för en bröstförstoring.  Jag förstår att vissa människor tycker det är vansinne, och att vissa kommer förstå. Jag hoppas att ni kan respektera mitt beslut oavsett. Jag känner att det är lika bra att skriva om det nu innan för att det förmodligen kommer märkas och det är något jag står för till 100%. Jag vill känna mig bekväm igen, känna mig fin naken och kunna fylla upp mina kläder.  Jag känner att det är så pass viktigt för mig att jag är beredd att göra en operation.

Efter två graviditeter som självklart lämnar spår men som också burit fram tre fantastiska barn har jag en ny respekt inför mig själv. Jag vill vara stark och pigg, orka med barnens tempo, hitta på roliga saker, vara närvarande. Jag rör på mig dagligen, äter ordentligt, vill vara en god förebild, främst till mina barn. Och det kanske känns dubbelt att då förstora brösten men till min dotter som kanske är främst den som kommer fundera så kommer jag bara att berätta som det är. Jag vet oerhört många mammor (och ickemammor) som opererat dem och de har inga jättebomber, utan de bröst de än gång haft och hade jag inte vetat hade jag nog aldrig anat heller. De är ju precis samma personer som innan och det kommer jag också vara, dock aningen mer tillfreds med mig själv.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt 😉

Kramar/E

  1. 75% av signaturen Minnahs vänninor har opererat brösten efter graviditet skriver hon, det är ju absurt! (f ö härligt att höra du själv ändrat dig ang op Minnah) att folk som kritiserar sånt här i ett större perspektiv, med referenser till samhälle, ideal etc, alltid ska tryckas ner med gliringar om ”avundsjuka”. så otroligt tröttsamt.. det var Engla själv som valde att ta upp ämnet i sin vällästa blogg, självklart leder det till diskussion i kommentarsfältet. att gå till personangrepp är onödigt, men man måste få ha åsikter och teorier om bröstoperationer och dess orsaker rent generellt, utan att kallas moralkärring. suck.

  2. Du ska göra det som känns bäst för dig! Det kommer alltid finnas människor som tycker att saker man bestämmer sig för att göra är vansinne, men vilka är de att dömma? Vill du göra en bröstförstoring eftersom du inte är nöjd med formen som den är just nu, då är det självklart att du ska göra en! Jag tycker det är fruktansvärt att vissa anser att man blir en sämre mamma bara för att man vill rätta till en kroppsdel man inte är 100% nöjd med! Sålänge du inte gör dem onaturligt stora så stöttar jag dig fullt ut! Efter att ha läst din blogg såpass länge som jag har så tycker jag att jag fått en bra bild av vilken typ av person du är och jag vet att vad du än gör med din kropp, så kommer du alltid vara samma fantastiska mamma & maka som vi läsare lärt känna genom åren som du var innan operationen!

    Kram!

  3. Jessica skriver:

    Brukar aldrig kommentera bloggar men detta var det vettigaste inlägg jag läst på länge. Tycker du gör ett klokt och genomtänkt val! Lycka till <3

  4. merete skriver:

    Må bare si en sak; du skriver at du saknar dine gamle bryster. Å putte silikon inn der brystene var gir deg IKKE tilbake dine gamle bryster. Det blir som å gå med push-up bare at det er under huden istedenfor i BH’en. Dine gamle, myke bryster får du ikke tilbake med silikon.

    Du er med på å øke presset om at man skal ”se ut som før” etter å ha fått barn. Man blir eldre, man får ikke tilbake ungpike kroppen. Naturen er ikke slik. Men når du gjør dette og forsvarer det i en populær blogg, er du med på å øke presset på alle mammaer rundt om. Tenk litt på det…

  5. anni skriver:

    Min första tanke: (Som alltid) vad stark du är.
    Min andra tanke: Du gör helt rätt( dvs vare sig du opererar dig eller inte, DU bestämmer)DITT val.
    Min tredje tanke: Jag förstår dig, vet vad en graviditet gör med brösten (och inte amningen som många tror;))
    Min fjärde tanke : Lycka till! (Jag är nöjd med min operation 😉

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..