Jag vann en resa till London i höstas genom LoveFilm. Vet inte när resan ska ske men hoppas snart i alla fall. Ser verkligen fram emot ett dygn i London med filmpremiär och förhoppningsvis lite sightseeing & shopping. Frågan är hur mycket man hinner på ett dygn, gäller att planera noga så fort vi får veta datum och tider Håller er uppdaterade, ska testa maila dem igen nu.

Dekorationsfjärilar från Panduro

Jag vill göra min första tatuering nu till våren och det ska bli en grön fjäril. Men jag behöver hjälp med att rita en vacker fjäril. Tips? Jag vet inte ens var jag ska tatuera mig, förmodligen Uppsala, men har jag bara ett färdigt motiv så blir det nog lättare att ta tag i. Fjärilen vill jag ha på underarmen alt. ryggen.

Jag har fått så många frågor och mail om det här med operationen och jag önskar att ni som inte vill veta eller läsa om detta bara scrollar förbi nu.

 .

Mitt rum!

Tisdagen den 6e december så var det dags för operationen och jag skrevs in strax före klockan 12.00. Var fastande och jättehungrig men mest pirrig och inte så nervös som jag trodde. Fick ett eget rum med säng och TV och där läste jag lite tidingar och kollade mobilen tills det var min tur. När jag väl var på Akademikliniken så ville jag bara få det överstökat och 13.45 fick jag komma in till operationsrummet och kort därefter sover jag, hann aldrig tänka eller bli orolig. Sköterskorna och läkaren var så omtänksamma och jag kände mig trygg, lyssnade på julmusik och tänkte bara glada tankar. Det gick så snabbt och helt plötsligt är jag på uppvaket och har tydligen sagt att jag mår illa så jag har fått medicin mot det. 16.45 börjar jag bli riktigt pigg för då frågar jag vad klockan är och 17.10 får jag komma tillbaka till mitt rum.

Skön morgonrock och tofflor

Väldigt groggy efteråt men förvånansvärt pigg och inte så ont som jag trott

Ljuvligt med något att äta efter lång fasta

På rummet får jag dricka eftersom jag fastat så länge och efter en stund en ljuvlig smörgås och smärtstillande. Det trycker lite över bröstet och jag är stel men det är en hanterbar smärta tycker jag, ungefär som när man ammar och känner att nu behöver jag lätta på trycket Illamåendet och yrseln vill inte ge sig men till slut så åker vi hemåt eftersom jag tjatar så och fått CocaCola (kroppen behöver lite socker) omkring 20-tiden tror jag.

En bröstoperation är ingenting man gör som en impulsgrej (får jag hoppas). Jag har funderat länge, kollat upp olika inlägg, bollat fram och tillbaka och kände nu efter tre barn att det var rätt för mig. Med facit i hand nu efteråt så är jag väldigt nöjd över mitt beslut och så glad över storleken jag valde. Det är inget som märks egentligen, bara jag själv som känner och ser skillnaden. Jag har ungefär den storleken jag hade innan barnen och det var min önskan. Brösten var svullna från början men är nu mjukare och jag är bara lite öm vid revbenen och mellan brösten, men har inte ont och ärren läker jättefint. Har tejp för ärren och det ska jag ha i sex månader. Man får en sporttopp som ska bäras dygnet runt i 3 veckor, sedan dagtid i 3 veckor. Väldigt bekvämt och skönt stöd. Jag köpte en extra så jag har både en svart och vit och de är perfekta att använda sedan vid träning. Nu får jag ta PWs men plankan ochstyrkeövningar med överkroppen samt tunga lyft får jag vänta med i ett par månader. Här hemma har det gått jättebra. Jag har saknat mina dagliga barnvagnspromenader men kommer kunna komma igång med dem snart om det inte kommer snö. Nya bröst gör en inte lycklig, jag var lycklig innan. Men jag saknade mina bröst och det var något jag inte trivdes med.

Nyårsafton idag. Jag tycker alltid det är lite dubbelt med att säga adjö till ett år och välkomna ett nytt. Väldigt häftigt och skönt med ett oskrivet blad, men ändå vemodigt och det beror väl kanske på min separationsångest. Jag tycker ofta januari är en ganska tung månad men februari brukar kännas lättare och sedan flyter det på. Konstigt det där. Men försöker fokusera och tänka positivt, bara för att det blir januari förändras ju inte mitt liv, som jag är väldigt tacksam och nöjd över. Jag är så glad att vara HÄR ♥

2011 har varit ett underbart år! Jag hade aldrig kunnat drömma om det innan. 2009 var ett jobbigt år med missfall och min kära morfar som gick bort. Våren 2010 blev jag gravid med pojkarna och under senhösten föddes de, Enzo Alexander & Romeo Maximilian. I början av 2011 var de bara små bebisar som mest sov & åt, jag & R var så slitna och fokuserade all tid vi kunde på att klara vardagen och ägna extra tid åt Jolie. Utan hjälp hade det aldrig gått och för första gången så vågade jag be om hjälp mer och mer, men jag tycker ändå det är svårt. Det är mest mamma som faktiskt ringer och erbjuder sig själv hennes lediga dagar. Och gammelmormor kommer förbi nästan varje vecka och verkligen njuter av tiden med barnen. Vilken powerwoman! Tack alla nära & kära som ställer upp och gör det för att ni VILL. Våra barn är det käraste vi har ♥

I maj så reste vi till Rhodos och det var en upplevelse må jag säga. Kanske inte riktigt någon semester men ändå skönt att slippa tvätt & städ, få lite sol och uppleva något annat hela familjen. Sommaren gick i ett och jag & R fick ett par kvällar tillsammans bara han & jag. Planerade kommande renovering, pratade om barnen och tog ikapp lite efter vintern. Det är lätt att glida ifrån varandra under småbarnsåren tror jag. Vi har en stor trygghet i att vi varit tillsammans i 13 år nu, men kärleken måste man vårda varje dag och vi pratar ofta och sommaren gav oss lite tillbaka efter en både underbar och jobbig vinter. I augusti fyllde Jolie 4 år och det firades stort såklart. Härliga sommarkalas med nära & kära. Vi har verkligen de bästa av vänner och jag är så glad för det ♥

Hösten kom och i oktober blev pojkarna 1 år!!! Det firades såklart också stort och våra små prinsar är nu ena riktiga busar Vips blev det jul och vi samlades allihopa och har tankat lite kärlek i dagarna. Ja, ett bra år som jag ser tillbaka på med glädje och jag gillar verkligen vår vardag oerhört. Det är fullt upp, man är ofta trött men jag skulle inte byta bort det mot något i världen. Jag har drömt om en stor familj hela mitt liv och det här är den största lyckan som finns!

2012 kommer bli ett spännande år. Jag kommer börja jobba allt mer, men har en hel del beslut att ta som känns aningen svåra. Jag måste ta ett steg framåt och våga. Jag ser fram emot fler utflykter och resor med hela familjen. Vi har inga stora renoveringsprojekt i åtanke detta år men lilltoan och lillhallen ska fixas helst innan sommaren. Jag fyller 30 år i maj och tycker självklart det ska firas så hoppas maken tänkt ut något stort? haha. R fyller 30 i höst och det ska firas såklart! Vi har också pratat om att gifta oss igen, vill att barnen ska vara med, ha drömklänningen och hela paketet. Men det blir nog inte i år då vi båda fyller 30 men kanske om ett par år? Vi lever bara en gång och jag firar gärna allt som kan firas och lite till. Det är viktigt! Vad gäller mig själv och personlig utveckling så jobbar jag vidare på att våga ta för mig mer, våga ta initiativ, ge ännu mer kärlek och fortsätta tänka så positivt som jag gör.

Jag vill tacka er från hela mitt hjärta för att ni läst min blogg detta år, ja kanske ända sen starten 2005? Ni gör det så roligt att blogga, ni ger mig idéer och inspiration, konstruktiv kritik och massa pepp. Hoppas ni följer med mig under 2012 och på en hel del nya resor. Jag är riktigt peppad och ska försöka komma på lite nya kategorier. Jag vet att filmklippen uppskattades, kanske mer sånt? Blir ju ingen vidare kvalité dock men lite vardagsglimtar sådär. Mer in-action-bilder. Ni får gärna önska om ni vill läsa om något mer? Bloggen följer ju mest mitt liv men det är alltid roligt att utvecklas och jag ser fram emot roliga samarbeten och bloggrelaterade jobb. Det är så himla skoj!

Gott Nytt År kära Ni ♥

Jag skrev låsta inlägg veckan jag opererades och tänkte nu dela med mig av en del. Ni är så många som frågar både bland kommentarer och mail och jag hinner inte svara alla så jag försöker få med det mesta här och så svarar jag under inläggen om ni har några frågor. Dagen innan operationen skrev jag detta:

5e december 2011

Klockan är över 21.00 och imorgon är det dags för min operation. Jag har inte hunnit tänka eller känna så mycket, beslutet tog jag för länge sedan så nu vill jag bara ha det gjort och att det skulle ske denna vinter eller nästa var min förhoppning och efter konsultationen kände jag att jag vill göra det så snart som möjligt. Det kändes så rätt med storleken vi provade ut och läkaren mätte noga och kom med råd och en storlek som passar min kropp. Fick tid i mitten av december men ställde mig också i kö till en återbuds-lista ifall att någon skulle avboka innan. Hade tur och blev uppringd redan samma förmiddag jag bokat tid och det fanns nu en tid den 6e december. Taget! Jag har velat göra det några veckor innan jul så att man förhoppningsvis är pigg och rörlig till julledighet och familjemys.

Nu börjar jag bli lite nervös, pirrig och förväntansfull i en salig blandning. Här hemma så har vi förberett med att storstäda, tvätta massor eftersom det blir väldigt mycket tvätt här hemma så hoppas jag nu det inte ska svämma över av smutstvätt redan efter två dagar. Maken får sköta ruljansen här hemma första tiden då vi räknar med att jag inte kommer kunna göra så mycket kommande dagar. R är hemma en vecka och jag har räknat med att det ska räcka och hoppas jag slipper ha alltför ont.

Jag har hämtat ut smärtstillande och antibiotika på Apoteket och Destucan som är bakteridödande hudrengöring/schampoo. Ikväll och imorgon ska jag tvätta kroppen och håret med det och får inte använda några andra produkter efteråt. Jag ska även vara fastande from. klockan 06.00 imorgon bitti. Får dricka kaffe och vatten fram till 10.00 men vill ju ha mjölk i kaffet och det tror jag inte är ok så får hålla mig till bara vatten. 12.00 skrivs jag in på Akademikliniken i Stockholm och hoppas att jag slipper vänta alldeles för länge på min tur…En dusch nu och sedan försöka sova…Natti!/E

Ett inlägg om operationsdagen och tiden efter kommer också framöver, jag har skrivit en del för min egen räkning och det är väldigt kul att se tillbaka på så här med ”facit i hand”.

Jag har fått designa en tee för UniversalPixel som säljs på NK Denim i en automat. Det är en unisextee som är lika snygg på både tjejer & killar. Färgen är vintageblack med guldtryck och kostar 399:-. Den finns bara på NK Denim men kommer finnas online from. den 25e december. En bra juklapp till både henne & honom?

Så här är det ju, att hur jag än gör så är det fel i någras ögon. Min första tanke var att låtsas som ingenting och bara operera mig eftersom det inte kommer bli någon skillnad för mer än mig själv egentligen. Jag ska inte skaffa enorma bomber, jag vill bara se ut som mig själv igen. Men någon hade ju säkert påpekat detta framöver och så vet jag att det hade blivit ett jäkla liv om att jag inte står för det osv. Så jag gick ut med det och jag tycker ju att det är bättre att vara rak med det än att smussla. Blir det mer ok att smyga med det än att, eftersom många vill läsa om det, berätta om hur det går till. Jag märker ju att många har en bild av att det bara är utvikningsbrudar och unga tjejer som opererar sig. Många anar inte hur vanligt det är, och att de inte anar är just för att det inte märks. Mammor som opererar sig vill få tillbaka sina bröst och jag tycker att det är fel att döma. Man behöver inte hålla med, men respektera att vi tycker olika. Jag är ju samma person som alltid och tänk så här. Om er väninna skulle operera sig och ni är mot skönhetsingrepp, skulle ni då säga upp bekantskapen med henne eller älska henne lika mycket oavsett?

Att bestämma sig för att göra en operation är ingenting man gör på en dag. Det har för mig varit ett beslut som växt fram och vad jag vet sitter inte mammarollen i antal bristningar på magen, hur mycket celluliter man har på låren, hur små, hängiga eller stora bröst man har eller hur många kilo man väger. Om någon förminskar sina bröst, opererar bort överflödigt skinn på magen eller vad man nu väljer att göra så tror jag inte att man förändras som mamma eller är en dålig förebild för sitt barn. Man vill må bra, känna sig fin & bekväm och i mitt fall handlar det om att återfå mina bröst.

Det finns många kliniker som gör bröstförstoringar och den enda jag kände till innan jag började googla var Akademikliniken. En väninna opererade sig där och berättade bara gott om dem så då valde jag efter att ha kollat runt på deras sida, att göra hos en konsultatation hos dem först. Den är dessutom kostnadsfri. Jag var jättenervös inför konsultatationen men blev mycket lugnare när jag fick träffa en sjuksköterska som berättade om hur operationen går till, olika inlägg, runda eller droppformade, storlekar, vad man ska tänka på osv. Jag fick ställa hur mycket frågor jag ville och sedan fotade hon mig i en 3D-maskin och mätte min bröstkorg. På datorn fick jag sedan se på ett ungefär hur det kan se ut med runda eller droppformade inlägg, storlekar osv. Det var riktigt bra för det är svårt att föreställa sig, även om man får prova en sportbh med inlägg. Jag fick berätta hur jag hade tänkt, och sköterskan gav mig tips på vad hon tyckte efter att ha mätt mig. Allting var väldigt proffsigt och individuellt anpassat. Eftersom jag har så lång resa bokade jag tid för att träffa en läkare direkt efter och han mätte lite mer noggrant och jag fick fortsätta prova mig fram eftersom jag redan bestämt mig och kände att jag hittat rätt klinik. Läkaren sa att jag var välkommen tillbaka om jag var osäker på storlek och ville fortsätta prova inlägg men vi hittade snabbt rätt och det kändes bra. Jag fick uppfattningen om att de förespråkar naturliga resultat som är speciellt anpassade efter ens egen kropp så det kändes väldigt tryggt. Han skrev upp det inlägg jag valt i min journal och sedan fick jag åka hem och fundera. Så nu är bara frågan när det ska ske. Det är mycket att fundera på och planera hemma eftersom jag är en sådan person som vill klara mig själv och inte vara beroende av andras hjälp. Så vi får se när det blir helt enkelt, första steget är taget.

Vill ni ställa frågor så försöker jag svara så gott jag kan!

Ps. Efter mail (tack!!!) från fler som opererat sig på samma klinik känner jag mig ännu lugnare. Jag hade nog varit väldigt osäker om jag inte haft min vän M som referens och då inte vetat var jag skulle börja eller gå efter. Kramar/E

Jag såg igår att Ebba (von Sydow) skrivit om detta med operationen och jag blev nyss uppringd av Aftonbladet Klick så jag kan ju lika gärna skriva här också så att ingen vrider och vänder på mina ord (talar sällan med tidningar just därför). Jag blev hjärtligt glad av Ebbas inlägg. Jag blev först och främst glad över hur hon formulerade sig och att hon inte skrev något taskigt om eller mot mig. Och jag är glad över att hon tog upp det och skrev ett så bra inlägg. För hur dubbelt det än må låta, vi kanske ska försöka förstå att det här inte är så svart och vitt som många kan tro, så tycker jag det är sorgligt med skönhetsoperationer på många sätt och vis. Och jag är ingen dålig mamma, jag är ingen dålig förebild för att jag ska operera mig. Se er runt i världen, se tilbaka till när ni var små och vad ni såg upp till och hur ni blivit de ni blivit idag. Allting har inte bara två sidor, rätt eller fel. Enough said. Jag vet vem jag är och vad jag står för, vilka värderingar vi har här hemma och vad vi lägger fokus på. Det går inte att dra alla över en kam.

Kram ♥

Godkväll på er! Det känns som det tagit stora proportioner allt det här…Och det är väl egentligen bra, för någonstans börjar ju skönhetsoperationer bli väldigt vanligt och ”normalt”. Men jag vill också poängtera att självkänslan, den är något man inte kan köpa eller få, det är en färskvara man måste jobba med dagligen och det gör jag. Jag är inte rädd för att åldras, jag vill bli gammal med allt vad det innebär, jag ska inte lyfta mig, ta botox eller liknande. Jag tycker om charmiga rynkor och att hålla sig fräsch genom träning och bra kost. Brösten saknas dock mig och jag vill gärna ha dem tillbaka, men det betyder inte att allt jag tänker på är mitt utseende och att jag vill se ut som 15 igen. Jag tycker jag blir vackrare med åren, säkert pga det inre och min underbara familj. Lycka och välmående utstrålar man och den sanna skönheten kan inte köpas för pengar.

Kramar/E