Barn som lider är det värsta som finns. Vi matas med bilder på svältande barn på nyhetskanalerna och det är så fruktansvärt gräsligt att det gör fysiskt ont i mig. Jag hoppas verkligen pengarna vi ger kommer FRAM och till de rätta människorna, och inte till några ”höjdare” som redan har det gott ställt.

Jag skänker pengar bl a här, till Läkare utan gränser, som nu kör en kampanj ”Skänk en timlön”. Jag vet att många i Sverige också har det väldigt knapert, men jag hoppas att alla som kan bidrar med en peng. Kanske kan du hoppa över morgondagens utelunch och ta med matlåda? Skippa den där tröjan? Inte köpa tre nya inredningstidningar denna vecka? Året är 2011 och barn svälter. Det är inte ok någonstans. Jag tror att avståndet gör att vi har svårt att förstå. Tänk om det vore ett grannland? Då hade vi vallfärdat dit med kläder, mackor, dryck, frukt, allt ätbart vi kunde. Men vi kan verkligen försöka hjälpa till med att snabbt skicka en summa. Att få bukt med det är såklart mer långsiktligt än att skänka pengar en gång, men det är nu dessa barn behöver räddas! NU!

Här kan du snabbt skicka iväg valfri summa!

Vaknade inatt av att vi hade en fladdermus inne! Armani började jaga den och jag vaknade av ett fladdrande ljud… Sa till R att han jagar en fågel och R hoppar upp och säger att det är en fladdermus. Fy vad rädd jag blev, gömde mig under täcket och svettades i panik. Sedan så släppte R ut Armani så att han inte skulle ha ihjäl fladdermusen och vi trodde sedan att fladdermusen flugit ut. (sovrumsfönstret stod öppet, aldrig mer!). Men så hör jag ett fladdrande ljud när R lagt sig igen och då sitter den på en taknock. R hämtar ett par handskar och lyckas få ut den. Jag sov inte mycket mer efter det och tyckte jag hörde ljud överallt. Är fortfarande lite skraj faktiskt. Vet inte om de är farliga men väldigt obehagliga tycker jag.

Jag läser om attentaten i Norge igår…När det sker så nära blir det verkligt. När det sker längre bort är det som om man stänger av, jag orkar inte ta in allt som sker i hela världen, då skulle jag nog gå under. Men när det sker i ens grannland, då blir man berörd. Det kunde varit du eller jag. Undomarna som dödades…herregud vilken mardröm. Som en jävla skräckfilm!

Jag brukar inte skriva om sådant här i bloggen, men nu kan jag inte låta bli. Ett obehag i kroppen som inte försvinner. Det hemska har skett och vad kommer härnäst? Är det så här världen ska bli? Osäker, skrämmande och oberäknelig?

♥

Det som skett i Oslo idag…Jag finner inga ord. Sådant får inte ske!

Tänker på alla drabbade och er som bor där.

Kram!

Ska jag bli orolig eller är det vanligt att det liksom låser sig i huvudet? Jag har en massa saker att förbereda inför resa både vad gäller packning, hemmet och jobb men när jag väl ska ta itu med något så bara låser sig det i huvudet, vet inte hur jag ska förklara. Hjärnsläpp kanske är ett bättre ord? Äsch lika bra att vara relaxed. Vi har iaf köpt barnmat, välling och ersättning. Passen klara. Vad mer behöver man?

Nu lite dum-TV innan jag säger godnatt. Imorgon hoppas jag på lunchdejt!

Puss&Kram

Jag följer rapporteringarna om förödelsen i Japan. Det är svårt att greppa, tycker inte ni? Så fruktansvärt! Man blir rädd för allt när man läser och ser detta. Livet är så skört…

♥

Godmorgon på er! Gårdagen var lite tung och på eftermiddagen kom en rejäl huvudvärk smygande, lagom tills att maken drog på brandövning. Tjohoo ungefär. Har huvudvärk ännu men vill så gärna vara pigg & glad, ta mig ut på en promenad och sluta känna mig så bräcklig. Måste ju fixa det här, så är det bara.

Hoppas ni får en fin Tisdag!

Hämtpizza, smågodis och Let´s Dance. Så spenderar vi fredagskvällen och kanske ni med? Lillsumpan slog ihop sina gröna redan kvart i sex, så hon somnade från Fredagsmyset tyvärr. Ska se när vi får pojkarna i säng, vi siktar på 20-tiden.

Kramis