Har haft sammandragningar typ hela tiden senaste dagarna, det är kanske normalt vid vecka 30? De gör inte ont men känns ibland lite obehagligt och nu sticker det till långt ner i magen. Och så är jag så trött, vill bara sova sova och slippa tänka. Ibland är jag så less på att vara såå gravid och vill att bebisarna ska komma nu. Men samtidigt vill jag hinna klart här hemma med allt innan de kommer. Och de behöver ju verkligen växa på sig de små liven. Jag vill inte ligga inne på sjukhus och vara ifrån Jolie en längre tid heller, det går inte. Ja det är många tankar som far omkring just nu. Oro, spänning, glädje… Vilken resa vi har framför oss!
Nej nu känner jag mig så konstig till mods, får bli viloläge i soffan nu. Kramar!
englasshowroom@hotmail.com
Engla, unna dig att bara ta det lungt! Det är ju viktigare för de små och Jolie att deras mamma mår bra än att det är perfekt hemma (men jag förstår att du vill hinna klart med allt).
Jag känner mig helt övertygad om att du kommer klara av att vara trebarnsmor alldeles galant!
Jag önskar dig all lycka med såväl graviditet, förlossning som föräldraskapet. Kom ihåg att njuta också!
Ta hand om dig och låt R och Jolie ta hand om dig också! Kramkram
Ja, det är normalt vid vecka 30 med sammandragningar. Speciellt när man stressar som du har gjort under hela din graviditet och kört på i 220. Fortsätt så… De kommer säkert närsomhelst ändå tack vare ditt race. Men det är ju bra, du slipper ju iallafall vara såååå gravid.
Förstår inte varför du har så svårt att leva i nuet.
”i höst när vi är klara, i höst om vi blir klara, i höst måste, i höst måste bli klara, renovera, i höst rensa, kasta, sortera, bädda rent, städa, leka, då, då, då, sen, sen, sen…”
Det du skriver låter så ledsamt tycker jag. Lär dig att vara tacksam för det du har. Tänk om det aldrig blir någon höst. Tänk om allt tar slut. Typ imorn. Hela världen. puff borta. Var tacksam istället och slappna av i nuet människa! Om inte annat så för dina ofödda barns skull. JAG blir stressad av att läsa din blogg på senaste tiden, så mycket som du har att stå i. gudars..
Det kann være veldig slitsomt med så hyppige sammentrekninger, eller kynnere som vi sier i Norge. Jeg hadde svært mye av dette i alle mine svangerskap, og jeg merket at det kom flere hvis jeg var stresset eller var veldig aktiv. På slutten av det 3. svangerskapet husker jeg at sammentrekningene virket mye mer konsentrert om den nederste delen av livmoren, og jeg måtte tisse stadig vekk! Disse var også litt vonde, og gjorde det nesten litt vanskelig å trekke pusten. I dagene rett før fødselen kom de svært ofte, jeg husker jeg var i butikken og måtte stoppe hele tiden og krøke meg litt sammen for det var vondt å gå mens dette stod på! Da fødselen startet, kom kynnerne tettere og tettere, veldig nederst i magen og så startet murringen/verkingen i korsryggen også. Vær litt obs, og sett ned tempoet!! Det er mange problemer forbundet med premature fødsler, ofte viser ikke ting seg før barnet når skolealder! (Har 2 premature barn, tatt med keisersnitt pga svangerskapsforgiftning/HELLP syndrom.)
Känner med dej!!!
Förvärkar är inge kul, har också börjat få dem.
Hoppas att bebisarna i magen stannar lite till och att du får vila.
Stor kram
Det är normalt med mycket sammandragningar andra gången, även med en bebis, har jag fått lära mig. Jag har också sjukt mycket och har undrat om det verkligen är normalt.
Hoppas du vilar dig lugn!
Lycka till
/Marie
Åhh.. synes synd på dig! Du får stå ut lite till.
) Lycka till och håll ut!
Vår lille prins føddes i vecka 31, vi har legat på sjukhuset i 5 veckor och blev utskrivna idag. Helt otroligt underbart!!
Ta hand om dig nu!!Det är viktigt!!Stor Kram
)
jag förstår dig till fullo, jag är så glad att min graviditet är över
du kan trösta dig med att man inte behöver ligga på neo så länge nuförtiden, redan från ca v35 kan man få hemvård, men jag hoppas du klarar några veckor till
min lille kille 32+5 mådde jättebra, min flicka 34+6 mådde mycket sämre, och utgången var oviss när hon föddes, men repade sig snart och fick komma hem när hon var 10 dagar
lycka till, kämpa på, och kämpa på med din inställning till livet
jag kämpar själv med att försöka vara positiv varje dag, tycker det är skitsvårt
Hejsan!
Jag känner igen mig såå i det du skriver, har själv tvillingar som är 17 månader nu och det var en väldigt jobbig väntan i slutet! Man vill bara att de ska komma ut samtidigt som man är orolig över hur allt ska gå…Jag var otroligt vätskefylld, benen var tjocka som om jag vore gipsad från låren och ner och hade mycket sammandragningar dygnet runt…men tvillingarna kom ändå inte ut förrän i v. 39+2 och då med igångsättning! Och stora var de, killen vägde 3,6 och tjejen 2,9!!
Allt kommer gå jättebra och du har en fantastisk men intensiv period framför dig, stort lycka till!
Det är normalt med sammandragningar nu.. så länge de inte gör ont är det ingen fara. Men kommer de regelbundet eller gör ont, då ska man ringa förlossningen. Det gjorde jag men så tog jag tiden på dem nu i veckan och det visade sig att det inte var någon fara. Man måste bara försöka andas ut och lugna ner sig. Försök stressa ner och njut av livet och din söta lilla dotter
Kram
Jeg glemte å skrive en ting… dersom man har svært hyppige og slitsomme sammentrekninger KAN det være lurt å få sjekket om livmorhalsen har begynt å åpne seg. Dette skjedde nemlig med min mor da hun gikk med meg, og hun måtte ligge de 2 siste mndr av svangerskapet. Hennes kynnere var ikke spesielt vonde! Sier ikke dette for å skremme, men jeg vet så inderlig hvor mye det betyr for et barn å få bli i magen til så nær termin som mulig! Mine eldste barn er nå 18 og 14, og det har vist seg senskader som ingen kunne drømme om da de var babyer og småbarn! Det går veldig bra med dem nå, men det har vært mye å jobbe med som kanskje kunne vært ungått…ønsker uansett deg og dine all lykke, Engla!
Åh, jag minns det som igår. Kan väl bara säga att ja det är vanligt med en hel del sammandragningar vid v. 30 när man väntar två!
Grattis till er alla & lycka till.
Jag hade massor med sammandragningar med min son (andra barnet) i flera veckor innan förlossningen. Magen blev stenhård jätteofta. Jobbigt är det verkligen att vara gravid när magen är stor (min son var stor så min mage var nästan som en tvillingmage sista veckorna)
Det låter nästan som det vore läge att bli sängliggande den sista tiden av graviditeten. Som flera skriver ovan finns det tyvärr många stora risker med att barnen kommer för tidigt och stress/aktivitet påverkar detta mycket. Det känns säkert även stressande i sig och jobbigt att tänka på flera veckor som sängliggande, men samtidigt, det är några veckor av ditt liv och kan avgöra barnens liv för evigt. Som någon skrev kan svårigheterna visa sig först i skolåldern och det är det ju inte värt ”bara” för att få renoverat och ”klart” osv. Oavsett lycka till och vi är många av dina ”följare”
här ute som håller tummarna för dig och din familj att allt skall gå bra! kramar
Njut och ta vara utav din graviditet..vad jag förstår så har du verkligen kämpat för att bli gravid denna gång..Varför ínte tänka lite på de bra sakerna istället? Att det verkligen gick vägen och dubbel lycka denna gång:) Skit i graviditets kilona och förlossningen och allt som måste göras!! Njut och var lycklig över att du faktiskt kommer att få två små underverk om några veckor!!! Är inte alla som får vara med om detta så sluta att klaga en massa för då förstår jag inte att ni valt att skaffa fler barn om det bara är problem hela tiden redan nu?? Nä njut så mycket du kan allt löser sig med tiden:) Tro mig!!
Jag vet själv hur jag mått under mina graviditeter men det är såååå värt det när man får se sitt lilla underverk!!
Lycka till!
Ursch, det är jobbigt med sammandragningar… Jag hade väldigt mycket trots att jag bara väntade en! Ibland kunde hela dagarna på jobbet kännas som att det var en enda lång sammandragning. Först sent på kvällen när man fått vila ett litet tag så släppte det, och då började även lillan härja på där inne och sen höll hon på hela natten istället. Tog vä igen för det hon inte kunde röra sig på dagen.
Jag var så orolig att det skulle skada bebisen, men tydligen ska det inte göra det. Bara att det blir lite ”trångt” där inne.
Jag blev till slut sjukskriven halvtid för sammandragningarna + att jag tog ut lite extra lediga dagar sista två månaderna ungefär.
Jag håller tummarna för att det inte ska bli värre för dig och att allt går bra!
sammandragningar hade jag sen v.20, dom gjorde inte ont men det kändes som att revbenen skulle explodera o ungen tryckas ut genom sidan. Så länge det inte gör ont så e d inget farligt =)
Men herregud människa! Sluta att storstäda och försöka göra allt så perfekt hela tiden då! Du vet vad som lindrar sammandragningarna men ändå så ska du vara så duktig hela tiden…fine gör så, men klaga då inte på att du får ont sedan. Som andra har påpekat redan njut av att du kan bli gravid istället!
Jag kan inte få barn, så det hade varit lycka för mig att få vanka omkring med barn i magen.